Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2010

 Gnarpsbadens festplats står sedan ett antal år tillbaka tom och i princip oanvänd. Dess framtid är höljd i dunkel. Eftersom det är svårt att forska om framtiden har jag i stället roat mig med att forska i festplatsens intressanta historia. Jag har ju själv en hel del minnen härifrån från min tidiga ungdom men även senare då jag ägnade åtskilliga kvällar här som ideell funktionär, främst som parkeringsvakt. Logen och IFK Gnarp kamperade ju ihop om dansarrangemangen här under flera år och i egenskap av IFK:are var jag en av många, som då hjälpte till här.

 Festplatsens upprinnelse är bildandet av Gnarps första godtemplarloge 21 okt år 1882, Logen Fabian i Sörfjärden. På den här platsen byggdes deras ordenshus år 1896.   Det är den nuvarande serveringslokalen. Skillnaden exteriört mot tidigare är den påbyggda altanen på gaveln och framsidan. Logen Fabian fick sitt namn efter brukspatronen Fabian Tersmeden, som avled 6 jan 1877. Fabian Tersmeden försökte under sin tid stävja alkoholmissbruket med de sociala problem m m, som det medförde. Bl a påstås att han försökte dela befolkningen i Sörfjärden så att gifta skulle bo på södra sidan av ån och ogifta på norra sidan.

 Bolaget betalade också medlemmarnas inträdes- och kvartalsavgifter under åren 1884-1892 samt ett extra lönepåslag på 2 % på årsförtjänsten från sågverket. ”Men detta oaktat” , rapporterade sekreteraren, ”har logen varit nära att gå under” och februari 1888 – mars 1890 fanns bara 10 medlemmar. Men senare under 1890 ökade medlemsantalet till över c:a 40. Logen Fabians verksamhet pågick till slutet av 1930-talet. Festplatsen användes även av Fiskehamnsföreningen och andra till fester m m. Förutom ordenshuset fanns då endast enkla stånd av låg standard.

 Den riksbekanta Kjellströmskvartetten, som hade sina ”sommarläger” i Sörfjärden hade flera musikframträdanden här bl a till välgörande ändamål: I juli 1919 till Brukets sjukkassa, i aug 1920 ”för välgörenhet” och till ”Orgelkassan”, i aug 1922 ”för de fattiga”, i aug 1923 till brobygge över Gnarpsån vid torget och i aug 1926 till Fornminnesföreningen o s v.

 17 aug 1924 höll Kjellströmkvartetten (Sven Kjellström, Ernst Törnqvist, Einar Grönwall, Carl Christiansen) konsert för c:a 400 personer. Dessutom sjöng Karin Sivertz-Grönwall visor, Jungman Hurtig ”sjöng till guitarr och utförde Hawaii-musik” och The Shawplayer spelade på fogsvans, som i annonsen presenterades som något absolut nytt för Skandinavien. Dessutom förekom dans mellan kl 3-6 och 9-12 (em.)

 Även 29 juli 1928 ”hölls en lyckad och välbesökt fest med rikhaltigt program” där återigen Kjellströmkvartetten höll konsert här. Även ”Iggesunds Teateramatörer hade stor framgång och för musiken svarade förtjänstfullt Saltviks musikkår”.

 Vid sommarfesten lördag-söndag 30-31 juli 1932 bjöds ”på ett rikt och omväxlande program” med bl a föredrag på söndagen av Jordbrukarriksdagens ordförande landstingsman Karl Hansson i Skedika. Då kom c:a 1 500 personer. Festprogrammet i övrigt bestod bl a av musik, teater och ”humoristiska tävlingar” samt dragkamp mellan Bergsjö och Gnarp under ledning av ”Pettersson-Sverige från Gnarp och Lars Andersson från Bergsjö. Gnarp segrade under stort jubel” inte bara p g a sin styrka utan även p g a av ”en icke föraktlig fond av olympisk taktik, för att inte säga knipslughet.”

1-2 juli 1933 höll Gävleborgs läns Fiskareförbund sin sommarfest här med föredrag, förhandlingar, musik av Högens Hornmusikkår och dans till Pelles Dansorkester.

 En stor händelse ägde rum år 1938 när dåvarande Bondeförbundet inför landstings- och kommunfullmäktigevalen i sep hade ett större arrangemang här med bl a ett mycket imponerande tivoli och besök av jordbruksministern Axel Pehrsson-Bramstorp, som en kort tid (19 jun-28 sep 1936) efterträdde socialdemokraten Per-Albin Hansson som statsminister p g a en schism om försvarspolitiken. Efter valet i sep avgick Axel Pehrsson-Bramstorps ”semesterregering”, som den kom att kallas. Då återkom Per-Albin Hansson som statsminister. Inför Axel Pehrsson-Bramstorps besök i Sörfjärden i juli 1938 hade utannonserats att han skulle komma med sjöflyg med kapten Albin Ahrenberg vid spakarna, vilket då var en mycket sensationell och ovanlig händelse. Knappast någon här hade då sett ett flygplan. På besöksdagen samlades mycket folk på Klasbergets topp för att invänta planet och beskåda hur ankomsten skulle förlöpa. Men Pehrsson-Bramstorp kom till allas besvikelse med bil till Sörfjärden och festplatsen.

 20-21 juli 1940 hölls ”stora festligheter med tivoli och tombola” och fotbollsmatch på Gällstaplan mellan Gällsta SK och Gnarps IF.

 1909 fanns i Gnarp åtta grundloger och tre barnloger. 1906 bildades Kretslogen Enighet i vilka nyssnämnda grundloger kom att ingå. Uppgiften var bl a att samordna logernas verksamhet. Verksamheten avtog efterhand och 1971 slogs Kretslogen Enighets loger i Gnarp ihop till en gemensam förening, Logen 438 Enighet av IOGT-NTO. I maj år 1951 begärde dåvarande Kretslogen Enighet att av markägaren, dåvarande Gnarps kommun och dess fattigvårdsstyrelse, att få köpa den tomt ”där godtemplarhuset i Sörfjärden är beläget samt intilliggande festplats”. Efter många, långa och livliga diskussioner i fattigvårdsstyrelsen beslutades att ”utan vederlag” överlåta området till Kretslogen Enighet, dock med vissa förbehåll, som finns i beslutet och i ett gåvobrev. Tillträdet skedde 1 maj 1952. Ordenshuset renoverades och byggdes om till serveringslokal. Dessutom gjordes omfattande röjning av området. Bl a sprängdes c:a 60 stenar (100 m3) och hålen fylldes med lera och grus. Midsommaraftonen 1954 togs den nybyggda stora dansbanan i bruk. 1960 kom den lilla dansbanan samt fyra nya kiosker.

 Framförallt midsommarfesterna var mycket välbesökta. Tidningsuppgifter om c:a 6 000 personer finns. Men festerna var även beryktade p g a den onykterhet, som förekom i anslutning till arrangemangen. Det gick så långt att man, för att få fortsätta, ålades att bygga en arrestlokal, dit de mest överförfriskade kunde föras för att nyktra till. En av dem, som medverkade i detta bygge och i förväg bl a spekulerade i vem som skulle få ”nöjet” att inviga lokalen, blev själv den först intagne där vid den första midsommarfesten efter byggets tillkomst år 1963. Arrestlokalen utdömdes senare av myndigheterna. Trots arrestlokalen ansåg Polisen sig senare under 1960-talet inte kunna bevilja tillstånd för fortsatta midsommarfestligheter. Ärendet gick ända till regeringen, där det dock efter samråd med Rikspolisstyrelsen blev bifall. Åren 1968-1969 tillkallades således bl a poliser ända från Borås för att upprätthålla midsommarordningen på Gnarpsbaden. Som mest översteg antalet polismän i tjänst 16 st. Men ett par år senare var Polisens argument ännu starkare och tillstånd vägrades. 1972 restaurerades serveringen och något år därefter återkom festligheterna, dock utan midsommaraftonen.

 Här har många av våra artiststorheter uppträtt. Snoddas slog igenom, före TV:s tid, i radioprogrammet Karusellen år 1952 med Lennart Hyland som programledare och uppträdde här 1953. Andra exempel är Truxa, Siv Malmqvist, Lil Malmqvist, Alf Robertsson, Hep Stars, Gunnar Wiklund, Nora Brockstedt, Lily Berglund, Family Four, Lasse Lönndahl, Olle Adolphsson, Göingeflickorna, Cornelis Wreesvijk, Jerry Williams med The Violents, Lasse Berghagen, Ted Gärdestad, Björn Skifs och Blåblus, Rockfolket med Rock-Ragge och Burken, Lill-Babs, Hootenanny Singers, Vikingarna med Christer Sjögren o s v.

 26 juni 1959 blev Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning. Han åkte därefter omkring och uppvisningsboxades. Till Gnarpsbadens festplats kom han söndag 12 juli 1959 och uppvisningsboxades mot sin bror Rolf. En boxningsring hade då byggts upp mitt på festplatsområdet. Jag var själv då 12 år gammal och höjden av lycka infann sig när jag fick beskåda detta och dessutom fick Ingemar Johanssons autograf efter träget köande i serveringslokalen.

 Nu är verksamheten på Gnarpsbadens Festplats i huvudsak avsomnad. Logen vill sälja festplatsen men tolkningen av förbehåll i det gamla beslutet och gåvobrevet från 1952 har vållat en tvist mellan kommunen och Logen om vad som egentligen gäller och f n är läget högst oklart. Kanske är jag för nostalgisk när jag tycker att det vore mycket trevligt om någon form av moderniserad verksamhet i den gamla andan kunde återupplivas här!

Gnarpsbadens festplats' entré, byggd 1956

Gnarpsbadens festplats' entré, byggd 1956

Serveringsbyggnaden, ursprungligen Logen Fabians godtemplarlokal från 1891

Serveringsbyggnaden, ursprungligen Logen Fabians godtemplarlokal från 1896

Den stora dansbanan, färdigbyggd till midsommaren 1954

Den stora dansbanan, färdigbyggd till midsommaren 1954. Första veckan i februari 2011 rasade taket in p g a snötyngden.....

Den lilla dansbanan stod klar till midsommaren 1960

Den lilla dansbanan stod klar till midsommaren 1960

Arrestlokalen, byggd 1963, finns strax norr om festplatsen utanför inhägnaden

Arrestlokalen, byggd 1963, finns strax norr om festplatsen utanför inhägnaden

Read Full Post »

 Av alla de många platser jag besökt i Nordanstig klassar jag Vattingsmalarna som den vackraste. Jag har dock inte besökt alla platser i Nordanstig. Därför frågetecknet sist i rubriken. Sedan är det givetvis också en fråga om tycke och smak. Men jag tar gärna emot tips från er som tycker er ha sett ännu vackrare platser i vår natursköna kommun!

 Vattingsmalarna ingår i Vattingsmalarnas naturreservat, som sträcker sig från Vattingen i norr till norra sidan av Klasviken i Sörfjärden. Det går en vältrampad stig genom hela området. Det går alltså att ta sig till Vattingsmalarna antingen från Sörfjärden eller från Vattingen.

 Här har jag tillbringat åtskilliga timmar av mitt liv under alla årstider. Den rutt jag själv rekommenderar är att från Vattingen sydost om Norrfjärden i Gnarp gå söderut över de enorma och ”oändliga” klapperstensfälten. Jag går helst en bra bit upp på fälten så att jag får utsikt över dem och ut över havet med öarna Brämön, Gran, Vitörarna och Jättholmarna. Här finns – förutom den enorma naturskönheten – även fornlämningar bl a i form av fågelfångstanläggningar innanför Laxhällan och ett flertal gravrösen från yngre järnåldern.  

 Vandringen över klapperstensfälten kan var lite knölig men det är värt mödan. Jag brukar gå till Hartskär, där det finns bänkbord och grillplats, som passar utmärkt för fikapausen. Ibland gör jag härifrån ytterligare en liten runda till den nära intill liggande ”näckrospölen”, som är högst sevärd under näckrosblomningen. Jag går gärna också förbi den vackra havsviken strax söder om rastplatsen till lämningarna efter de sjöbodar som hörde till Myrtorpet. Här blommar också den vackra gula svärdsliljan. Myrtorpet låg en knapp km nordväst härifrån. En informationstavla om dess historia finns uppsatt bland lämningarna efter torpet, som kan nås via stigar.

 Vattingsmalarna är ett område där jag aldrig kan se mig mätt på naturskönheten. Dessutom tycker jag mig ännu – trots mina väldigt många besök här – hitta nya detaljer att förundras över.

 Returen till Vattingen brukar jag gå stigen från Hartskär. Även denna sträcka är en upplevelse med sina vackra lavtäcken, gammeltallar och gravrösen.   

 Om ni ännu inte besökt Vattingsmalarna är det hög tid att göra det! Nordanstigs vackraste plats får ni inte missa! Är ni osäkra över rutt m.m. är det bara att kontakta mig!

Kartlav på sten

Kartlav på sten

Gammal tall som omfamnar en yngre

Gammal tall som omfamnar en yngre

Gammeltallar

Gammeltallar

"Tallkrok"

”Tallkrok”

Gammeltallar

Gammeltallar

"Bakåtlutad" tall med nedhängande krona

”Bakåtlutad” tall med nedhängande krona

Del av de "oändliga" klapperstensfälten

Del av de ”oändliga” klapperstensfälten

Nattviol

Nattviol

Näckrospöl i Hartskär

Näckrospöl i Hartskär

Fyrdelat stenblock inne i Hartskär

Fyrdelat stenblock inne i Hartskär

Pyramidliknande stenblock i Hartskär

Pyramidliknande stenblock i Hartskär

Svärdslilja i Hartskär

Svärdslilja i Hartskär

Mycket gammal tall intill stigen

Mycket gammal tall intill stigen

Read Full Post »

Orn i Strömsbruk

Från bron i Strömsbruk över vägen mot Stocka gör Harmångersån sitt slutlopp mot havet. Här har jag vandrat många gånger på stigen längs ån ner till havet. Det är ett sällsynt vackert område. Gamla tallar i 200-årsåldern förhöjer stämningen tillsammans med artrikedomen för växter. Jag har hittat ett hundratal olika arter här. Även fågellivet är mycket rikt och varierande och i området har över 100 olika arter observerats. I havet finns olika arter av änder, måsfåglar, tärnor och vadare, svanar,  gäss och med lite tur kan man få se havsörnen segla förbi på sina mäktiga vingar.

Väl framme vid havet fortsätter jag stigen norrut längs stranden med sina fina strandängspartier och kommer då strax till Ornskarpen, en lång utstickande spetsig udde av klappersten. Går man längst ut på den är man omgiven av havet från alla håll utom bakifrån. Härifrån kan man med fördel blicka ut över havet, njuta av stillheten eller havets vrede, allt beroende på vädret. Vandringen tillbaka till Strömsbruk går jag med fördel längs stranden av Ornskarpen förbi Alderviken och på en anslutande liten skogsbilväg kantad av imponerande gammeltallar. På det här sättet får jag en rundtur och behöver inte gå samma väg fram och åter.

Orn-området är ett välbesökt och populärt område för den som vill ha en fin och lättillgänglig naturupplevelse. Vandringen är bara c:a 3 km om man utgår från reningsverket i Strömsbruk. Ta med ryggsäck och fika, gärna även en kikare, ge dig iväg till Strömsbruk och upplev det här området. Det ångrar du inte!

Harmångersån på sin väg mot havet

Harmångersån på sin väg mot havet

En vacker "fackelblomsterudde" i Harmångersån i Orn-området

En vacker "fackelblomsterudde" i Harmångersån i Orn-området

Harmångresåns lugna utlopp mot havet

Harmångresåns lugna utlopp mot havet

Sommarvy från Harmångersåns utlopp i havet

Sommarvy från Harmångersåns utlopp i havet

Strandäng med fackelblomster innanför havsstranden på Orn

Strandäng med fackelblomster innanför havsstranden på Orn

 Den långa och spetsiga udden Ornskarpen mot havet

Den långa och spetsiga udden Ornskarpen mot havet

Ornskarpen längs Alderviken och västerut

Ornskarpen längs Alderviken och västerut

Read Full Post »