F. A. U. Cronstedt – en vägkändis

De flesta av er har säkerligen sett rubrikens namn och årtalet 1785 på gamla milstolpar längs våra vägar. Men vad döljs egentligen bakom rubriken och årtalet? Det ska jag här försöka reda ut!

I 1649 års ”Krogare- och Gästgifware Ordningh” (med tillägg 1651, 1664, 1734 och 1762) ingick även regler för skjutsordning, d v s den tidens system för att resa inom landet. Inom vissa avstånd skulle finnas s.k. skjutshåll, en slags hållplats mellan resmålen. På varje skjutshåll var bönderna skyldiga att ställa upp med hästar och åkdon för att föra resenärerna vidare till nästa skjutshåll där en ny bonde tog vid o.s.v. Bönderna var således – med högst blandade känslor – nyckelpersoner i de ”forntida” kommunikationerna.

De första milstolparna tillkom redan år 1663 och uppsattes med en mils avstånd från varandra.
En mil var på den tiden 10 688 m d.v.s. nära 700 m längre än dagens mil (nuvarande metersystem infördes i Sverige 1878 och då blev milen 10 000 m.) Milstolparna ingick således i det gamla skjutssystemet och var en sorts avståndsmätning (även för att beräkna skjutstaxan.)

Senare kom milstolpar att sättas upp på var fjärdedels mil, 2 672 m, varför de också fick benämningen fjärdingsstolpar. På stolparna finns beteckningarna ¼  mil, ½ mil, ¾  mil och 1 mil.

År 1781 blev Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt landshövding i Gävleborgs län. Han arbetade bl.a. för att förbättra vägsystemet och återigen tvingades bönderna vara med och betala. År 1785 meddelade Cronstedt att fjärdingsstolpar skulle uppsättas på varje kvartsmil längs länets dåvarande landsvägar.

Det är således förklaringen till de stolpar vi ser än idag längs de vägar, som då var våra allmänna landsvägar. Historiskt är de idag intressanta eftersom de ger kunskap om var landsvägarna gick på den tiden.

I Hälsinglands göts c:a 300 stolpar av tackjärn vid Hällbo Masugn (tillhörig Kilafors bruk.) C:a 200 av dessa finns kvar idag och flertalet av dem renoverades av historiska skäl omkring 1980.
På stolparna finns överst dåvarande kung Gustav III:s namnchiffer, därunder avståndet och underst landshövdingens namn, F. A .U. Cronstedt.

Förkortningen F . A. U. har lockat allmogen till åtminstone ett par alternativa tolkningar av landshövdingens tre förnamns initialer. Tolkningen ”Fan anamma uslingen Cronstedt” torde bl.a. få tillskrivas bönderna, som fick vara med och betala medan tolkningen ”Far aldrig utan cognac” troligen får tillskrivas folkhumorn.

Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt, landshövding i
Gävleborgs län 1781-1812, avled år 1829.

Fjärdingsstolpe visande ½ mil längs gamla landsvägen i Bäling, Jättendal.