Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kommunpolitisk planering’

I min forskning om Sörfjärdens historia har jag frapperats av alla utredningar, utvecklingsplaner och idéer m.m., som producerats för denna del av Gnarp. Oräkneliga torde alla timmar och kronor vara, som detta kostat genom åren. Hur många tjänsteresor till Sörfjärden, som det förorsakat, torde också vara oräkneligt. Men det har i alla fall lett till många kommunalt arvoderade möten samt arbete för kommunanställda tjänstemän och några andra. ”Mycket väsen för lite ull (sa han som klippte grisen)” är ett ordspråk jag tycker passar in i det här sammanhanget. Här följer exempel på vad som förevarit under årens lopp:

  1. 1 mars 1951 berättar Sundsvalls Tidning att en mindre industri ”ser ut att bli verklighet i Gnarp. AB Syrabruk i Stockholm undersöker i samarbete med Gnarps Kommun möjligheten att få anlägga en fabrik i magasinet vid gamla ångbåtskajen i Sörfjärden” (Klasviken.) Kommunen hade ”ingenting emot att bistå Syrabruk” men ansåg att den förfallna kajen måste förbättras innan den kunde tas i bruk eftersom transporter till/från företaget skulle ske sjövägen. I juni samma år kan man läsa att ingen – vare sig kommunen eller Ströms Bruk AB – är intresserade av att rusta upp kajen. Det blev ingen fabrik – och det sista minnesvärda magasinet från Sörfjärdens industri-storhetstid revs på 1980-talet.
  2. I tidningsartiklar 1951, 1955 och 1958 är det ”klart” att resterna av masugnen äntligen skall restaureras för bevarande åt eftervärlden. Först år 1979 har jag dock hittat en artikel som berättar att något också verkligen gjordes. Då röjdes hela masugnsområdet. Men fortfarande fanns inget gjort åt själva masugnsruinen men nu utlovas att det skall slås järn kring den och att riksantikvarien ”i sinom tid skall presentera en ritning ett tak över den.”  Jag konstaterar idag att ”i sinom tid” pågår än, medan däremot järnomslaget faktiskt blev gjort!
  3. 3 juli 1959 skrivs i Sundsvalls Tidning att ”Gnarpsbaden kan bli  friluftsanläggning.” Då hade VD:n för Skid- och Friluftsfrämjandet besökt Gnarpsbaden ”för att se vad som kan göras för att få till stånd en ordentlig friluftsanläggning med allt som därtill hörer.”  Rundvandring längs stranden och till campingplatsen företogs med företrädare för kommunen, skifteslaget och Skid- och Friluftsfrämjandets lokale ordförande i Gnarp. Man kom fram till att ”det hela främst är en kostnadsfråga”, att ”en ordentlig parkering för bilar” behövs, att ”nuvarande omklädningshytter är föga användbara då de är för snålt tilltagna, vidare behövs toaletter, ett par flottar exempelvis uppburna av fyra tunnor vardera, rutschbana för de yngsta, livräddningsbåt och en man, som under badsäsongen har tillsyn av anläggningen.” I artikeln nämns också att Simfrämjandet fyra år tidigare besökte Gnarpsbaden varpå ritning och kostnadskalkyl för en friluftsanläggning upprättades. Konstaterandet att det ”främst är en kostnadsfråga” blev konstant bestående och gäller än.
  4. Hudiksvalls-Tidningen berättar 16 juni 1966 om kommunala planer på flygfält i Vassen-området och om ”den beslutade tempererade havsbadbassängen i anslutning till badstranden, som nu är under projektering. Enligt föreliggande förslag skall bassängen omfatta åtta simbanor.”  Kanske pågår projekteringen än……? Beträffande Vassen fanns senare också idéer om hjorthägn och kommunal storodling. Här hamnade i stället, på privat initiativ, Gnarpsbadens golfbana, 18-hålsbana sedan 1996 i vacker naturmiljö.
  5. 1974 påbörjades kommunala utredningar om reparation av den gamla anrika brukssmedjan (från järnbrukstiden) för bevarande åt eftervärlden. Kulturnämnden ansåg att den borde bevaras och restaureras så att den även skulle kunna användas fortsättningsvis. En användare erbjöd sig att köpa smedjan och själv rusta upp den för eget och andras bruk. Av kommunala mötesprotokoll framgår att utredningen om smedjan fortsatte till oktober år 1981 då beslutet i stället blev att den skulle rivas, vilket också verkställdes…..
  6. I Sundsvall Tidning 19 feb 1975 berättas om ”Stor satsning i Gnarpsbaden. Plan för 300 nya fritidshus.” Även 1981 presenterades liknande idéer.
    Här kan man väl konstatera att en del sedermera blev gjort (på privat initiativ) i och med avstyckningen av c:a 80 tomter på Ol-Erstäkten, som började bebyggas på 1990-talet.
  7. 12 aug 1978 skriver Sundsvalls Tidning om en kommunal fritidsutredning, som bl.a anser ”att kommunen med enkla anordningar och utan krav på service bör bygga ut Klasviken till en småbåtshamn med gästplatser.”
  8. 1979 tillsattes en kommunal kommitté för att ge förslag till framtida användning av Brukskapellet. Kommittén ansåg att man inte kunde se Brukskapellet som en isolerad företeelse utan ville ta ett helhetsgrepp över kulturmiljön i Sörfjärden. Kommittén  föreslog därför år 1981 att Brukskapellet, brukssmedjan, sädesmagasinet, hamnmagasinet, den gamla bron, piren och kajen skulle rustas upp och att en kommitté borde tillsättas med uppgift att bl.a. ha fortlöpande tillsyn över alla kulturminnen. För ett flertal av de uppräknade objekten föreslogs omedelbara åtgärder p.g.a. långt gånget förfall. Detta gällde även masugnsruinen, som än en gång föreslogs förses med tak till skydd mot regn och snö. Kommittén fastslog också att de kommunala beslutsfattarna har ett ansvar för att denna miljö bevaras eftersom objekten ligger inom ett område, som i ”Fysisk riksplanering” klassats som en miljö av riksintresse för kulturminnesvården. Vidare skrev kommittén att förfallet i några fall gått så långt att det inte finns någon tidsfrist för en långdragen debatt om byggnadernas användning. Den debatten har vi tid med när husen står under tak och förfallet stoppats, skrev man också. Den obefintliga tidsfristen pågår fortfarande förutom för smedjan och hamnmagasinet, som är rivna. Dessutom revs den gamla brukslogen, som inköptes av kommunen år 1982.

Det må vara att en del av alla idéer och planer kan ha varit lite orealistiska och kanske inte heller alltid helt önskvärda. Men nog är det märkligt att en sådan turistisk tillgång, som Sörfjärden är, både ur natur-, frilufts- och kulturhistorisk synvinkel, inte kunnat utnyttjas bättre. Med undantag av Ol-Erstäkten och golfbanan har förfallet i stället i stort sett tillåtits fortgå.

Här, i Klasvikens hamn, planerade Syrabruk AB sin fabrik år 1951. 1978 föreslogs att göra en småbåtshamn med gästplatser här. 1981 föreslogs att omedelbart rusta upp det sista kulturminnesvärda

Här, i Klasvikens hamn, planerade Syrabruk AB sin fabrik år 1951. 1978 föreslogs att göra en småbåtshamn med gästplatser här. 1981 föreslogs att omedelbart rusta upp det sista kulturminnesvärda magasinet, som stod här. Det revs istället.

Här i anslutning till badstranden fanns idéer om en stor friluftsanläggning och projekterades för en havssimbassäng med åtta simbanor

Här i anslutning till badstranden fanns idéer om en stor friluftsanläggning och projekterades för en havssimbassäng med åtta simbanor

Sedan 1951 har det funnits "planer" på skyddande tak över masugnsruinen. 1978 krävdes "omedelbara" åtgärder. Tidsbegreppet "omedelbart" pågår fortfarande och har fått en ny dimension....

Sedan 1951 har det funnits "planer" på skyddande tak över masugnsruinen. 1978 krävdes "omedelbara" åtgärder. Tidsbegreppet "omedelbart" pågår fortfarande och har fått en ny dimension....

Brukskapellet från år 1899 krävde "omedelbara åtgärder" 1978. Detta pågår än.....

Brukskapellet från år 1899 krävde "omedelbara åtgärder" 1978. Detta pågår än.....

Här, på nuvarande golfbana, fanns idéer om hjorthägn, kommunal storodling och flygplats. Det blev i stället på 1990-talet en förnämlig golfbana

Här, på nuvarande golfbana, fanns idéer om hjorthägn, kommunal storodling och flygplats. Det blev i stället på 1990-talet en förnämlig golfbana

Read Full Post »